Jag gjorde det!

O ja. Ibland blir man lurad av hjärnan. Den sa till mig gå ut och spring, du känner för det, du är pigg, du kan flyga. Så ja jag stack ut och ångrade mig efter ca 10 meter. Min kropp, så seg! Gud det kändes som om mina höfter var tre meter breda och min röv skapt utav mjuk bly. Men jag kämpade på i 35 minuter. Fy fan vad jag är hurtig ibland. Flodhästar kan också springa, eller JOGGA(!) heter det ju faktiskt om man inte har värsta speeden...

Sedan får man, jag ju komma ihåg, att bara för att det känns jobbigt och tungt och jag känner mig som en val så betyder det ju inte att det ÄR så. Jag vill tacka alla självhjälpsböcker i världen till denna käcka filosofi. "Bara för att det känns så, betyder det inte att det är så." Samma sak när man är packad och känner sig skitsnygg då också kanske? :D

Jag skulle behöva klippa mig. Känner mig ganska osnygg. En musgrå utväxt på ca 3 cm kikar fram från mitt kissgula hår. Det är slitet utav rultande i sömnen och hårspännen. Vill du klippa mig?

Förutom att jag känner mig tung och ful i håret är jag ganska så glad (eller lugn iaf). Trots att jag gör ganska mycket tråkigt just nu. :D Jag tror faktiskt det beror på att jag rör på fläsket imellanåt. Det motar bort min panik som gärna hoppar fram annars.