Vi har snart gått en hel termin utan att gå under. En kraftinsats av oss.
Om man har den rutinen inne att komma ut lite varje dag kan jag faktiskt längta att få röra på fläsket. men nu när det gått ett par dagar/veckor sen jag tränade senast så är man inte lika sugen längre.
Nu börjar mitt orättvisa inlägg.
(Detta är inte en klagan på "o jag är så tjock" utan att jag faktiskt har blivit lite större och ätit mer godis än förut.)
Enbart för att jag ville ha svaren och tvingade anders ur dom. Jag är inte arg på han utan förstår han men någonstans vill man höra att ens pojkvän tycker man är fin oavsett kroppsformen. Men han tycker att jag var perfekt när vi träffades, alltså inte nu. Jag höll med han att jag har gått upp sen vi träffades och inte riktigt kunnat kontrollerat de. Det hände förra sommaren, något hände med min kropp (på riktigt) och jag som alltid kunnat äta va jag vill, träna oregelbundet samtidigt behålla vikten, ändrades. Jag började lägga på mej om röven. sen kom lite på låren och nu e min mage en daller boll.
Anders peka ut att det är viktigt att träna oavsett och de skulle väl vara bra att träna mer om jag vill gå ner i vikt.
Jag fråga han igår kväll för att jag har märkt vibbar från han, att vi borde äta bättre, inte äta mer godis (vilket är bra och som jag vill med) och jag borde träna. Anders sa de också att jag e liksom inte tjock. men jag förstod de att jag är inte lika tränad som när vi träffades för 2 1/2 ¨r sen på Kellys.
Min känsla var rätt han tycker att jag har tappat formen.
Ibland kan jag känna så "kan inte någon säga att jag är mullig så jag kan börja träna sjukt mycket och rasa i vikt. Typ så en boost av dålig självkänsla".
Men den "boosten" va inte alls rolig, de va mer ett uppvaknande att jag måste tänka mer på vad jag äter.
Jag gick ju ner 3 kilo här för ett tag sen och va jätte duktig med maten och träningen. Nu har jag gått upp 4 kilo. På 2 månader!
De e dags för mej att ta kontroll över det jag har.
Puss på dej Mli
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar