Jag har en spegel bredvid mig, av slumpen alltså, jag lovar. Jag tittar i den och leker att jag var jag för 200 år sedan. Innan allt konstigt med själen fanns. Vem hade tid att vara tokig 1811? Fanns begreppet ätstörd då? Mat, mat, mat. Sluta tjata.
Jag tänker vinna. Jag tänker inte låta dumma tankar ta över mig, för jag är så in i helvete trött på det. Det har redan förstört så mycket. Kanske inte en karriär som kändis, -tack och lov -men i mig. Jag vill bara att det ska gå över vara borta poff att alla dessa löjliga tankar bara drog åt helvete. Det skall dom. Jag försöker hitta vägar. Ignorera, nonchalera och avstå. Det är så det får bli. Hellre det.
Tack Jos för att du är en underbar kompis som lyssnar och förstår och säger så kloka saker. Att du orkar med tjatet! Jag <3 dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar